det där som kallas kärlek...

Foto: Le Love

Funderar, tänker, vrider och vänder. Funderar lite till.
Vet inte vad jag vill just nu. Samtidigt som det är fantastiskt mysig att, efter en längre tid som singel, ha träffat någon så är det något inom mig som säger att jag inte ska binda upp mig just nu.
Det är något som säger att "min tid kommer, och att den faktiskt är precis runt hörnet. Redo att explodera likt en nyårsraket."

Jag är totalt splittrad, i två läger. Ett som säger ge honom en chans, han är värd det. Han är bra.
Det andra säger att det är nu det är dags att leva livet fullt ut och totalt fel tidpunkt att binda upp sig.

Just nu tror jag faktiskt att det är den andra sidan som vinner!
Va fan...har frasen "jag behöver tid för att hitta mig själv" funkat i 1,5 år nu bör den ju funka ytterligare ett.
Eller va säger ni??