Vaknar av telefonen som ringer. Det är mörkt i rummet och jag fummlar runt en stund innan jag hittar den och kan svara.
Mormor i andra änden. Snabbt levererar hon nyheten att en ex-pojkvän till mig några dagar tidigare blivit pappa för första gången. En dotter har han fått!
Stirrar i taket en stund och fuderar över vad det egentligen krävs för att bli förälder. Jo att man kan producera ett barn, mer än så verkar det inte vara.
Denna kille är då rakt inte mogen för att ta hand om sin dotter. Lita på mig, jag har levt ihop med honom i fyra års tid och titt som tätt råkar jag ut för honom och hans familjs märkliga utspel.
Och sättet som graviditeten startade på är bara den en tragisk historia.
Ett brev på posten till tre stycken killar, i södra delen av detta avlånga land, där de blev kallade att lämna ett DNA prov för att säkerställa vem av dessa tre som var far till det kommande barnet. Vem lotten föll på, vet vi ju nu!
Jag levererar ett grattis och lycka till, samtidigt som jag ber till gudarna att denna lilla flicka kommer bli väl omhändertagen och älskad.
Men innerst inne är jag en smula förbannad över orättvisorna i livet. Att det finns de som skulle vara de perfekta föräldrarna på alla sätt, men år efter år efter år av kämpande ger upp med uteslutet resultat.
Och att det finns de som efter några nätter på krogen, utses att få sätta ett nytt liv till världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar