Demonernas natt

Vaknade upp skakandes och kände hur svetten rann längs ryggen.
Klumpen satt fast kilad i bröstet och gjorde det svårt att andas.
Försökte ta ett djupt andetag, gick inte.
Ett nytt försök, gick inte.

Kände hur tårarna började leta sig fram genom ögonvrån och i samma takt växte sig ångesten ännu starkare.
Kunde se bilderna framför mig, som jag precis sett i drömmen. Bilderna som faktiskt utspelade sig på riktigt den 17 juli.

Det var längesedan de hälsade på, demonerna.
Det var längesedan jag upplevde händelsen igen. Men de senaste dagarna har de gång på gång gjort sig påmind och i natt kom stöten.

Idag...
idag känns den psykiska misshandeln till och med fysiskt. Hela kroppen värker, magen har vänt in och ut på sig själv och all kraft är tappad.
Idag får bli en dag att finna strykan igen.